Sommaren 1967 var en särdeles skön sommar, den var så fin att husvagnsförsäljningen slog i topp. Den var så fin att man slog bort 840 000 tennisbollar!? Så skön att vi köpte 100 000 tält. Den var så varm att vi drack 100 miljoner öl! Så fin att det gick åt ½ miljon smalfilmsrullar, så fin att vi slickade i oss 100 miljoner glassar och så lyssnade vi på Mats Olins sommarplåga “Jag tror jag tror på sommaren”.
Men orosmolmen tornade upp sig i horisonten för man konstaterade att badflickorna började ta slut! Kunde det vara så illa ställt.
Nja riktigt så illa var det inte… Eva som här var 17 år fanns på stranden… Vi fotade upp 250000 fotorullar i månaden denna sommar, en gick det säkert åt på Eva Barkman.
Andra prylar som gick åt denna sommar var Vattenskidor, Grodmansfötter och Dykargrejjer. Ruschen efter de nya båtarna i plast under 60-talet början har lite stagnerat nu, men man utbildar minst 300 dykintresserade bara i Stockholm.
Men åter till frågan håller badflickorna på att ta slut…? Räcker Tjejerna till…?
Vi korar Miss Tylösand, Miss Piteå, Miss… ja varje stad måste ha en Miss.

Jodå Farbror Sid har kollat av läget… Vi har till dags dato augusti 1967:
62,641 17-åringa tjejer, 62,725 18-åringar, 64,813 19-åringar, 65,245, 20-åringar, så vi grabbar kan vara lugna… Badbrudarna kommer att bestå ändå in på 70-talet.