CCR

Jag är absolut ingen kännare av skivetiketter och konvolut på LP, men när jag ser en lite ovanlig etikett i loppisbacken så hugger jag. För 10 kronor kan jag väl lägga på ett av de bättre Creedence albumen – Pendulum från 1970. Eller gjorde de något dåligt album under den korta period de var verksamma… mitt svar är Nej.

Oftast när jag bläddrar i LP-backar bryr jag mig sällan om hur LP:n ser ut, utan jag går mer på konvolut och som sagt etiketten. Musiken kan man man lyssna på annat och bättre sätt.
Vid en koll på nätet visade det sig detta vara originaletiketten från 1970-1972: ”Fantasy US label 1960′s -1972 CCR’s original first US pressings from ”Creedence Clearwater Revival” to ”Pendulum”…” om någon nu bryr sig. Men som ren info kan jag väl ta med det… Tills någon mer initierad justerar min info :-) .
Dessutom var innerkonvolutet en riktigt vacker bild som jag inte sett innan!

Anita… 1965.


Vart har Anita tagit vägen? Det undrade man 1965… redan då var Anita exklusiv.
Därför har det varit sparsamt med inlägg om Anita under lång tid nu… Men då dunkar jag väl till med en av de hetaste bilderna på Anita som fotograferats…
5 poäng i Se… lite snålt tycker jag och många med mig. Vi tycker att hon skulle haft 10 p på den 5-gradiga skalan i Se, visst… regler är regler… men för Anita måste man göra undantag.

Oktober… fest.


Oktoberfestival i Tyskland… låter ju trevligt men jag stannar väl hemma och myser till det vid stereon med några Bratwurst och ett par Löwenbräu… Kom att tänka på att under några år körde Radio Luxemburg Rocktober… laddat med häftig rockmusik… men det var då det… nu kanske jag toppar kvällen med en rulle från mitt VHS-arkiv…

Ram Jam… 1977.

Ram Jam… deras största hit var nog Black Betty från 1977. Som var en gammal arbetarsång… några av de som spelat in den på vax och vinyl och CD
* 1933 James Baker (AKA Iron Head) and group
* 1939 Huddie Ledbetter (AKA Lead Belly), originally on the 78rpm album Negro Sinful Tunes
* 1964 Odetta, Odetta Sings of Many Things album
* 1964 Alan Lomax, Texas Folk Songs album
* 1964 Koerner, Ray & Glover, Lots More Blues, Rags and Hollers album
* 1976 Starstruck
* 1977 Ram Jam, US #18
* 1986 Nick Cave and the Bad Seeds, Kicking Against the Pricks album
* 1989 Mekong Delta (band), Toccata 12″ Maxi-Single
* 1994 Electric Boys, Freewheelin’ album
* 2002 Tom Jones
* 2002 Throttlerod, on the compilation album Sucking The ’70s
* 2004 Spiderbait, AUS #1
* 2005 Pumpjack, Triple Platinum album
* 2005 Tony C. and the Truth
* 2006 Meat Loaf, Bat Out Of Hell III single B-side
* 2006 Joe Brown, Down To Earth album
* 2006 Ying Yang Twins’ song ”Dangerous” contains a sample of the Ram Jam version
* 2007 Big City Rock on the TMNT soundtrack
* 2007 Soil, on the re-release of the album Throttle Junkies
* 2008 Ministry, on their cover album Cover Up
* The Candy Snatchers on the ”Taking a Ride” EP.
(källa Wikipedia)

Mr Dynamite… 1969.


När Lasse Samuelsson’s Dynamite Brass ställde sig bakom Jerry Williams så blåste det på ordentligt… en kompis hade denna LP 69-70 och jag diggade den skarpt… kunde nästan inte få nog av Boogaloo Baby, Bama Lama Bama Loo, Nadine… på den vägen är det
Och nu så här 40 år senare låg den där i loppisbacken… och nu går Boogaloo Baby, Bama Lama Bama Loo, Nadine och Keep On varm på spelaren igen… Hit it…


CoverPhoto: Bengt H Malmqvist, Layout: Leif Illernäs

Sylvia Vrethammar… 1969.


Detta vackra leende mötte mig i en mörk Secondhand skivbutik idag… vem kan motstå det.
Ja det var konvolutets framsida som lyste mot mig… i röd-orange med en 24 årig Sylvia.

Sylvia Vrethammar ”Tycker om Dig” från 1969. Med ett utvikskonvolut… hennes första LP-album.
(post från 10 maj 09)

Peter Holm… Monia.

… inlägget om Joan Collins resulterar i ett om Peter Holm, en man som vad jag förstår var mer verksam utomlands än i Sverige… och vad jag minns från tidningar på den tiden (om man nu skall tro på dem) lite av en Playboy och rumlare… Men runt skiftet 60-70 talet gick denna låt varm i radion och på grammofoner… den svenska versionen av Monia kom ca 1968… denna den franska versionen verkar ha kommit runt 1971… så har Veronica kluddat på baksidan av EP:n iallafall.

… jodå jag vet att den finns på tuben i olika upplagor, men här spelar vi min knastriga EP.


Så mycket fakta om Peter Holm finns inte på nätet, men jag hittade en trevlig sida av gitarristen Bernt Liljegren som jobbade med Peter på tidiga 70-talet…

Snygga brudar, kläder och bilar… detta var kanske bilden han gillade att se sig i…

Han höll sig kvar under 70-talet med lite låtar… och 1985 gifte han sig med Joan Collins… vilket kanske var en bedrift… jag kom ihåg att jag undrade vad han såg i henne… hon var säkert en 15år äldre. Ja här har vi förutfattade meningar och generaliserar hårt…

Men nu när man ser bilden här under var hon väl ganska snygg… om man nu skall gå efter utsidan och det skall man helst inte göra.

Vad tog han vägen… Peter Holm…? Sitter han på ett hotellrum i Paris och sippar rödvin och nynnar på Monia…

Dom borde tjacka spikskor… 1977.


(Art design Jon Seaton, foto Bo Sehlberg & Con Coffel)


Råkade hitta Blommans LP Små Knepiga Låtar från 1977… Men kulthiten ”Dom borde tjacka spikskor”… nu 32 år senare lika aktuell som då… En liten protest mot den borgliga regeringen 1976…

Konvolutet passade bra att fotografera av mot den brunbeiga heltäckningsmattan…
:-)
Och så min egenhändigt nedplitade text (2007) då den inte fanns på nätet:

Jonnergård är ett riktigt arsel,
snodde våran mellis me en halvårs varsel,
han borde tjacka spikskor och listigt dra iväg.

Utrikesmadammen Karin Söder
snackar om sin u-hjälp så hon blöder,
hon borde tjacka spikskor och listigt dra iväg.

Snitsaren Nisse G Åsling
fixar industrin, morsning vilken blåsning,
han borde tjacka spikskor, och listigt dra iväg.

Ahlmark måste blivit ding av skumpan,
kutar runt och klappar damerna i rumpan,
han borde tjacka spikskor, och listigt dra iväg.

Luften, kan ingen jävel ge dom luften,
jag har väl aldrig sett ett värre rövarband.
Snart så måste vi försöka,
få dom där å sluta stöka,
eller tjacka spikskor och listigt dra iväg.

Luften, kan ingen jävel ge dom luften,
jag har väl aldrig sett ett värre rövarband,
Visst är det skit me vår regering,
snacka me dom där, är ju knappt nån mening,
så jag tjackar spikskor och listigt drar iväg.

Så jag tjackar spikskor och listigt drar iväg.

”I’ll be there” by Rusty Gabbard/Roy Price, svensk text Bosse Blomman Blombergh

…så nu har man rett ut det… och Farbror Sid har gjort en liten kulturgärning, för nu ligger texten uppe på nätet, för näste som börjar undra…

[ett editerat (bilden) inlägg från maj 2007]

Never gonna die… 1975.

You’re gonna go far, fly high… you’re never gonna die… Ja vilka album kan egentligen räknas som odödliga… säkert olika för varje person man frågar… enligt mig är detta ett av de starkaste kandidaterna.
Detta är ett album som satt som en knytnäve i magen en gång 1975… eller kanske mer som en valium.
Kommer hem och knäpper på radion och slänger mig i sängen för att slappa. På radion spelas musik som jag inte hört förr… varför de spelade ett extra långt avsnitt vet jag inte, kanske för att LP:n går i ett utan avbrott. Den känslan som jag då fick av musiken var så jäkla rätt, så perfekt…
När programmet var klart sa de att det var Pink Floyd – Wish you were here… en nyutkommen LP.
Nu vet jag inte varför jag aldrig köpte LP:n… kanske mest för att mina vänner köpte den.
Har lyssnat på den då och då under åren som gått både på LP som på mp3 och CD… men det är på vinyl som den kommer till sin rätt, tycker jag.

Nu lägger den äntligen på min vinylspelare… att det skulle behöva ta 34 år trodde jag inte. Och känslan finns kvar när den nu spelas igen.
Så detta måste vara en stark kandidat till ett odödligt album.
Vilket är ditt…?

En fråga till – Vilken artist finns på konvolutet som ligger under Pink Floyd…?
Bilden är klickbar.