The Killer.
2
Category Archives: Pop & Rock
Jimi.
Little Gerhard… 1958.
(Foto: Pressens Bild 1958)
Mr Dynamite… 1969.
När Lasse Samuelsson’s Dynamite Brass ställde sig bakom Jerry Williams så blåste det på ordentligt… en kompis hade denna LP 69-70 och jag diggade den skarpt… kunde nästan inte få nog av Boogaloo Baby, Bama Lama Bama Loo, Nadine… på den vägen är det
Och nu så här 40 år senare låg den där i loppisbacken… och nu går Boogaloo Baby, Bama Lama Bama Loo, Nadine och Keep On varm på spelaren igen… Hit it…
CoverPhoto: Bengt H Malmqvist, Layout: Leif Illernäs
Guitar Jamboree.
En serie gitarrhjältar där vi alla nog har någon favorit… mina är Frank Zappa vissa årgångar och Angus Young, Jimi Hendrix, Chuck Berry och Bo Diddley. Kommer att tänka på en låt med en annan girarrhjälte på 70-talet Chris Spedding… och hans låt från 1976 som passar utmärkt i detta inlägg.
Saxat… av Sidney.
Vad har jag då lyckats saxa för intressant idag… vad sägs om fyra medelmåttiga röster och musikanter gör ett tappert försök att klamra sig fast i 70-talets första skälvande minuter… spelar på kärlekens sköra tråd.
De har lyckats nästla sig in på Trädgårn i Gbg, en one hit wonder… jaja vi kan väl ge dem deras 15 minuter av berömmelse. För den här konstellationen lär vi inte få se så många gånger mer än några framträdanden borta på någon brygga i Västervik… i mellanölsrusets skimmrande ljus…
Björn Ulveus, Agnetha Fältskog, Benny Andersson och Anni-Frid Lyngstad… om ni nu absolut måste veta vad dessa fyra ungdomar heter… vem bryr sig om alla dessa splittrade popgrupper som inte klarar ingången till det tuffa 70-talet.
Förresten… ur 68-vänstern har några intressanta konstellationer kommit fram… har hört namn nämnas som Grus i Dojjan, Fläsket Brinner, Träd Gräs och Stenar, Blå Tåget… Hoola Bandoola Band. Det är vad jag kallar musik, fräck och uppkäftigt med ett budskap. Dessa fina grabbar och flickor som tar ställning får vi säkert höra mer av.
Peter Holm… Monia.
… inlägget om Joan Collins resulterar i ett om Peter Holm, en man som vad jag förstår var mer verksam utomlands än i Sverige… och vad jag minns från tidningar på den tiden (om man nu skall tro på dem) lite av en Playboy och rumlare… Men runt skiftet 60-70 talet gick denna låt varm i radion och på grammofoner… den svenska versionen av Monia kom ca 1968… denna den franska versionen verkar ha kommit runt 1971… så har Veronica kluddat på baksidan av EP:n iallafall.
… jodå jag vet att den finns på tuben i olika upplagor, men här spelar vi min knastriga EP.
Så mycket fakta om Peter Holm finns inte på nätet, men jag hittade en trevlig sida av gitarristen Bernt Liljegren som jobbade med Peter på tidiga 70-talet…
Snygga brudar, kläder och bilar… detta var kanske bilden han gillade att se sig i…
Han höll sig kvar under 70-talet med lite låtar… och 1985 gifte han sig med Joan Collins… vilket kanske var en bedrift… jag kom ihåg att jag undrade vad han såg i henne… hon var säkert en 15år äldre. Ja här har vi förutfattade meningar och generaliserar hårt…
Men nu när man ser bilden här under var hon väl ganska snygg… om man nu skall gå efter utsidan och det skall man helst inte göra.
Vad tog han vägen… Peter Holm…? Sitter han på ett hotellrum i Paris och sippar rödvin och nynnar på Monia…
Jefferson Airplane… 1966.
Jefferson Airplane at Filmore auditorium in San Francisco, 1966, poster by Wes Wilson.
AC/DC… 76.
Det hände sig på den tiden att en grupp kom för att förkunna sin lära, de stannade en stund på en liten plats vid namn Cortina… och än idag gör man pilgrimsresor till denna plats… i varje fall Farbror Sid…
Ett fragment av deras förkunnelse finns här…
Detta inlägg var bara till för att visa denna plats i cyberrymden… som ville använda min bild ovan.
-
Utnötta hitlåtar… i ny glans.
Spinner vidare lite på Lazerns kommentar till mitt inlägg om Melanie…
Angående uttjatade låtar som man mer eller mindre hatade då på den tiden…
Hitlåtar som spelades om&om&om&om i radion… tills man inte pallade längre.
En låt som också kom 1970-71 (jag måste haft några bra musiklyssnar år då) det var Georges Harrisons ”My Sweet Lord”. Jag var så less på den låten som var en monsterhit över hela världen… Jag var så less på låten att jag nästan fick upp Salta Pinnarna på heltäckningsmattan när jag hörde den.
Åren gick och låten föll i glömska runt 1973… skönt tyckte jag då.
Tills häromdagen… då hörde jag en bekant melodislinga i radion…
Det var Monika Z som sjöng ”Du mitt liv”. F*n så bra det lät!!
Herre Gud undrar ni något yngre läsare ”Du mitt liv”… Japp det var en Coverspinnoff på svenska av ”My Sweet Lord”.
Så med en 28 års cykel blir utnötta låter som nya igen… Till och med GH’s My Sweet Lord är ju väldigt bra numera…!
Tom Jones… 1965.
Det uppfattades väl lite udda och suspekt att gilla Tom Jones när man var en yngling på 60-talet och början på 70-talet… men så var fallet med mig. När TV sände hans serie med Shower, en gång runt 1970, var jag givetvis klistrad framför TV:n… Han har en distanserad humoristisk syn på sig själv som Tom Jones, vilket gör det hela uthärdligt när kvinnorna kastade upp det ena och andra på scenen.
Jag har alltid uppskattat Tom Jones… köpte LP med honom på 70-talets tidiga år… fram till albumet Close Up från 1972.
Mycket LP har jag sålt av under åren men LP med Tom har fått vara kvar. Nu har jag hittat lite kompletteringar av hans 60-tals LP… Min 60-tals samlingen börja bli komplett nu… senast denna Along Came Jones från 1965, lite repig men inte värre än att jag är igång igen… med lite stela rörelser till låtarna
På senare tid har han kommit tillbaka mycket starkt tycker jag och är väl lika stark som under senare delen av 60-talet. Mycket tack vare att han tagit hjälp av diverse nya artister och bra låtar… En stilla undran är hur Elvis skulle tagit sig ut om han fått leva och haft Tom Jones goda smak till låtval och annat…
Tom Jones – Black Betty
AC/DC… 1976.
Kanske såg det ut så här inför den där kvällen i juli 1976…
… klockan är 23:00 den 16 juli 1976 och dansbandet Jigs har just gått av scenen på Cortina dansbana i Vinberg utanför Falkenberg… för att ta sin planerade paus.
Upp på scenen kommer AC/DC… och några hundra dansbandsugna fick uppleva detta historiska ögonblick…
Undrar om de gillade vad de hörde, för de flesta var väl där för att dansa till Jigs.
AC/DC rev troligen av Live Wire, Rock ‘N’ Roll, Singer, Jailbreak, She’s Got Balls, The Jack, Rocker, High Voltage, Baby Please Don’t Go…
Riksettan… Gyllende Rasten.
För en 6-7 år sedan åkte jag en bit på Riksettan från Värnamo och söderut. Kom då fram till Gyllene Rasten en vad jag förstår gammal anrik vägkorg och övernattningsställe. Då var det liv och rörelse i och runt Vägkrogen… den var visserligen sliten som bara en gammal anrik vägkrog kunde vara.
Tänkte jag skulle styra färden dit idag… men efter en 14 mil var det först dags för kaffe på Café 18 i Värnamo. Blåbärsbulle och en balja kaffe… och lite inhemsk lektyr.
Gamla R1:an är visserligen ganska bred. På denna sträck var det kanske inte så många år sedan de ledde upp trafiken på den nya motorvägen.
Men när jag kom fram till Gyllene rasten var det tomt och öde… nedlagt! Kändes så öde att man nästan kunde se tumbleweeds… Jag blev lite besviken att det var nedlagt.
Men tog ett foto på minnesstenen på Metallicas basist Clifford Lee Burton som avled på denna plats 1986 efter en bussolycka.
This is the place (the roadhouse Gyllene Rasten) where Clifford Lee Burton died on September 27, 1986, during the European leg of Metallica’s Master of Puppets the driver fell asleep at the wheel and lost control outside of Dorap, Sweden, and Burton was thrown from his bunk, out of one of the windows, then pinned under the bus when it flipped, killing him.
Sedan fortsatte turen nedåt och förbi Ljungby…
Svenne Hedlund… sings Elvis.
Sven Hedlund sings Elvis… 1967. Det är en LP man tydligen kan ta vad som helst för nu för tiden. Jag har sett den för upp emot 200 kr och då ändå inte i bra skick… ned till 4 kr… och då hamnar vi på en nivå där Farbror Sid slår till.
Mest för att höra hur han sjöng Elvis den gode Svenne. Svenne Hedlund & Hep Stars var popgruppernas popgrupp i Sverige på 60-talet… Svenne var avgudad av flickorna på den tiden. Visst förstår man att man ville lansera Svenne solo under tiden med Hep Stars.
Men när Svenne sjunger solo blir det tamt och mesigt, nästan dåligt… Varför han överhuvudtaget tog sig an några av Elvis guldhits några år tidigare förstår jag inte… köp för konvolutet inte för framförandet.
