Farbror Sid

Tisdax Sidden.

Så där ja! Nu har man cruisat en helg Varberg och vadat runt på Wheel & Wings.
”A few to many” passar in på både det ena och andra i helgen om du förstår vad jag menar.

Det blev bra uppslutning trots ett vattensjukt flygfält. Nä jag körde inte in på fältet, jag lämnade Charger’n på betryggt avstånd. Men den hade platsat vet du, inget tal om annat. Såg förresten ingen Charger på fältet, kan ju missat nån, men en svart rå Challanger mullrade iväg ut precis framför mina ögon.

Sedan var det alla dessa stånd, lull-lull stånd, CD-stånd, stånd med gamla muttrar och skruvar, stånd med tidningar, böcker, manualer, stånd, stånd.
Nä inget för mig, min kärra mullrar och går, men man drar ju pliktskyldigast en vända ändå, alltid nån att snacka med, du vet Svempa är ju duktig på att låta käften gå.

Fan Sidden, känns som jag börjar bli lite trött på de där 50 tals jänkarna nu, jo de är juveler från en gyllene epok och så vidare, men blivit lite mätt på 50 talarna genom åren. Nu tycker jag att 65-74 jänkare är intressantare. Fanns några riktigt häftiga amerikanska sent 60 tidigt 70-talare där.
Såg faktiskt några riktigt fina eurocars också, en fin VW cab, den var fräsch, ja du hör en gammal raggare, fan nästan att man hädar. Men när fan blir gammal och allt det där du vet.

Kvällen och natten var lång, vi skulle åka en cruisingrunda var det sagt. Men det verkade som några nötter skulle stå i centrum med bilen hela natten och stoppa upp.
Men Svempa och jag, plus ett par inslängda wannabe’s i baksätet ”som så gärna vill” höra mullret och känna äkta US-vinyl under baken. Och va fan, det säger man väl inte nej till!
Så vi drog hela rundan med Chargern, man måste ju för fan varva ur Dodgen och visa lite Hasse Power och inte ligga och fisa på Storgatan och svina ner. Det är ju show för fan.
Så det blev en reseskildring av lyckad helg.

Hasse

Lägg in en passande bild.

Tack Hasse, för reseskildringen, bilden är inlagd.

Lördax Sidden!

Ja jag var lite upprörd i förra brevet. Men va fan det förstår du väl Sidden. Nu fick jag höra att de kallat den skändade gatan för Sandwalls plats, efter bryggeri mästaren.
Det förlåter ganska mycket, men långt ifrån allt. Vad fan har Farfar Sandwall med en löjlig Piazza och Brats att göra, inget!

En Sandwall Bayersk öl skulle inmundigas i Borås parker, hemma i goda vänners lag över ett flak och några jordnötter, eller i ölhallar.
Ölhall! Ja det vore något, inget löjligt tilltugg, ett kalt rum, klinkers eller linoleum på golvet, perstorpbord, knarriga pinnstolar, enkelt och funktionsriktigt, en bastant moderlig barsk kvinna som halar fram en perfekt pissjummen öl ur en back under disken, ett tips till någon kanske.

Det är annat än att sitta och sippa öl i skuggan under ett parasoll vid ett caférbord ute i solen och spana in någon mogen vacker kvinna medan man ser Viskan stilla flyta förbi, fy och usch.
Nä, Farfar Sandwall skulle vända sig i sin grav, sanna mina ord. Jo, jo, jag vet att bryggeriet låg intill Viskan en gång. Men ändå.

Powermeet i Västerås är slut för i år!
Nä, blev ingen resa i detta skyfall, 40 mil i Dodgen i regn är livsfarligt med den Hemiladdade motorn och de regnhala vägarna, så det blev att vara hemma, ingen reseskildring från Powermeet i år alltså, ledsen Sidden.

En resekildring ut till Almenäs med morsan, är väl inget som lockar? nä tänkte väl det.

Hasse

Tack Hasse, vi förstår om cruisen till Powermeet uteblev… Hm ölhall det vore något.

Torsdax Sidden.

Vad gör de med vår vackra stad Borås. De slaktar och bultar och bär sig åt. Här kommer man på Allégatan i lugn takt med Chargern och Hemi 8′an mullrar dovt och gott, jag tar den invanda svängen ned mot busstorget. Skall just ta och svänga in på Södra Strandgatan den gamla ökända strögar-rundan och minnas lite gamla tider. Va fan ser jag då, ingen gata längre.
Hela jävla Strandgatan borta! tillplattad, inte ett spår av gatan längre. Nu ligger där en enorm gul plastsnäcka mitt på där gatan var förr.
Så sitter där en massa slemma Brat the Backslick och och alla dessa fröken Guldlock och suger pasta och dricker mineralvatten och leker kontinentala, fy fan vad löjeväckande.

Var skall vi riktiga män och motoriserade brudjägare nu jaga vårt villebråd, denna klassiska gata som vi raggat sedan urminnes tider, fan inget är heligt längre.
Allt skall ut på gatan nu förtiden. Vad är det för fel att äta och festa inne, nä för fan ut på gatan med allt bara. Vi powercruisers är en utdöende ras.

Jag kommer ihåg dig Sidden, fast jag var ung, i dina jänkare, då var det klass och stil på raggningen på Södra Strandgatan när de läckra damerna satt på räcket eller strollade utmed Viskan och väntade på att få ta en tur i en jänkare, ja det var tider det. Kanske senare ta med dem på en rulle på Palladium.

Nä, jag blev så förbannad när jag såg eländet på Strandgatan idag, att jag vred runt och lät hemiåttan jobba duktigt, ett svart stort burnoutmoln spred sig bort till Backslicken på deras löjliga Piazza. Nu fick de känna lite Hasse Power och hur det skall lukta på Södra Strandgatan, nämligen bensin och bränt gummi! Visserligen höll jag på att dra rakt in i en buss, men bussföraren gjorde tummen upp… eller? Jo, jag vill i vart fall tro att det var tummen.

Hasse

Tack Hasse, för inlägget om stadsplanerarnas tillkortakommanden. Jo du Hasse, det var tider på Strandgatan förr i tiden. Jag kan inte annat än hålla med dig.